Omställning till mindre kött motarbetas

Max 15 gram kött om dagen. Det var rekommendationen i Eat-Lancet 2.0, den största forskningsrapporten om global och hållbar kost, som publicerades i oktober. Köttindustrin mobiliserade genast, och här i Sverige var landsbygdsminister Peter Kullgren (KD) inte sen med att kommentera råden på Facebook.  

”Många medier sprider i dag en rapport som bland annat uppmanar till extremt låg konsumtion av kött som det mest hälsosamma och miljösmarta”, står det till en bild med nötkött som lyfts upp från köttdisken. 

I stället rekommenderar rapporten, som tagits fram av ett internationellt forskarlag med över 70 experter från hela världen, 500 gram frukt och grönsaker varje dag samt mer fullkorn, baljväxter och nötter. Man kallar det en ”planetär hälsokost” som skulle innebära att produktionen av baljväxter ökar med uppåt 190 procent, grönsaksproduktionen med 42–48 procent och animalieproduktionen skulle minska med 22–27 procent. Tio miljarder människor skulle kunna livnäras – ytterligare en fjärdedel av jordens befolkning.

– Rapporten visar att tre hinder behöver övervinnas om vi ska lyckas: bristen på politiskt ledarskap, företagsintressen som bromsar omställningen och en allmänhet vars efterfrågan fortfarande är för svag och splittrad, säger Anne Charlotte Bunge, forskare vid Stockholm resilience centre och medförfattare till rapporten, i ett pressmeddelande från Stockholms universitet.

Peter Kullgren skriver att studien utgår från ett ”uppifrån-och-ner-perspektiv” och att Sverige har mycket goda förutsättningar för att producera hållbart kött, men usla för nötter, vilket gör det naturligt att det avspeglas i vår kosthållning. 

”Jag kommer fortsätta äta svenskt kött och grönsaker utan dåligt samvete”, skriver han och nålar fast inlägget i toppen av sin Facebooksida. 

Stor motkampanj

En planetär kost, framtagen både för vår hälsa och ett hållbart livsmedelssystem, presenterades första gången 2019 och möttes redan då av en omfattande antikampanj. Hashtaggen #Yes2Meat, ja till kött, nådde 26 miljoner människor på Twitter och kritiska inlägg om rapporten delades sex gånger så ofta som stöttande kommentarer. Matvanor och kött blev en del av det så kallade kulturkriget om olika värderingar. 

Samma tongångar som i sociala medier användes av Italiens regering i påtryckningar mot Världshälsoorganisationen (WHO), som drog in sponsringen av ett planerat event om rapporten. Ett exempel på hur kött- och mejeriindustrins lobbyarbete får verkliga konsekvenser, enligt en analys av organisationen Changing marktes foundation.

När de nya nordiska näringsrekommendationerna presenterades sommaren 2023 och sänkte maxintaget av rött kött från 500 till 350 gram i veckan, påpekade landsbygdsministern i en debattartikel i Aftonbladet att Sverige snarare behövde öka animalieproduktionen, främst för öppna betesmarker och Sveriges beredskap. 

– Kor äter gräs, de är vandrande levande beredskapslager och något som vi har väldigt bra förutsättningar för att producera i Sverige. Där vi har vall är det oftast svårt att odla något annat, kommenterade han till TT. 

Flera forskare, däribland Line Gordon, professor vid Stockholm resilience centre, svarade att kött kräver mer resurser än vegetabilier, så för beredskapen skulle det vara bättre att satsa på baljväxter, grönsaker och frukt. Dessutom är den produktionen mindre sårbar och inte lika beroende av import. Därtill hålls en stor del av alla tjurkalvar inom köttproduktionen inomhus året om, så ett första steg till öppna betesmarker kunde vara att släppa ut dem på bete. Regeringen hade även tillsatt en utredning för att se över och eventuellt slopa beteskravet för mjölkkor. Men efter omfattande kritik och ett EU-beslut om möjlig ersättning till svenska bönder beslutades ändå att beteskravet får vara kvar, åtminstone denna mandatperiod. 

Uppdaterade kostråd

Regeringen gav i april 2024 Livsmedelsverket i uppdrag att uppdatera de svenska kostråden med hänsyn till beredskap och påverkan på svensk livsmedelsproduktion. Fördelarna med animalie- och mjölkproduktion skulle särskilt beaktas. När även Livsmedelsverket sänkte rekommendationen från 500 till 350 gram rött kött i veckan svarade regeringen med att ändra det tidigare uppdraget och kräva en fördjupad analys. 

Peter Kullgren kommenterade i ett inlägg på Facebook att det fortfarande fanns oklarheter gällande kostråden för rött kött. I bilden till inlägget som publicerades i december 2024 står han och skär upp julskinka. 

I april 2025 presenterades Livsmedelsverkets analys och nya kostråd, med oförändrad sänkning av köttintaget till 350 gram i veckan. I råden ingick att äta en större mängd grönsaker, frukt och bär varje dag, minst 500 gram. Mejeriprodukter, gärna syrade sorter, rekommenderas också dagligen. Därtill gärna bönor, ärtor och linser, liksom två till tre matskedar osaltade nötter.

Minskad konsumtion av rött kött skulle leda till runt 1 600 färre dödsfall varje år enligt analysen. Peter Kullgren svarade direkt med en bilduppdatering på Facebook där han står bakom en stor grill fylld med korv och hamburgare. Han konstaterar i inlägget att kostråden inte är ett politiskt beslut och att regeringen ändå har gett Livsmedelsverket två uppdrag inför beslutet. 

”Jag noterar att uppdragen inte har fått den effekt som jag hade hoppats på”, skriver han. 

Svenska livsmedelsmål

Det finns också nationella mål för en hållbar och hälsosam livsmedelskonsumtion som tagits fram av Livsmedelsverket och Folkhälsomyndigheten. Även här står det att konsumtionen av bland annat baljväxter, grönsaker, frukt och bär ska öka. Köttkonsumtionen ska däremot minska, med 30 procent fram till 2035. Målen, som togs fram på uppdrag av den rödgröna regeringen i april 2021, redovisades för regeringen i februari 2024. 

I en svensk livsmedelsstrategi som antogs av riksdagen 2017 har det också funnits som mål att den ekologiska produktionen skulle öka med upp till 30 procent. Dessutom skulle 60 procent av offentligt upphandlade livsmedel vara ekologiska år 2030 enligt strategin. Samtidigt skulle miljö- och klimatmål uppnås. Men den nuvarande regeringen beslutade att uppdatera livsmedelsstrategin med fokus på exportfrämjande, ökad robusthet samt svensk kvalitet och kontroll. Livsmedelsstrategin 2.0 som presenterades i mars 2025 saknade tydliga mål om ekologisk och hållbar produktion. 

Världsnaturfonden WWF kommenterade att handlingsplanen var ensidig.

– Regeringen verkar nu helt ha övergett hållbarhetsperspektivet. Det rimmar illa med budskapet från Klimatpolitiska rådet, som i sin jordbruksrapport efterlyste en livsmedelsstrategi som förtydligar hur ökad livsmedelsproduktion ska uppnås inom ramen för klimatmålen, uttalade Jenny Jewert, jordbruksexpert på WWF, i ett pressmeddelande.

Regeringen gav Jordbruksverket i uppdrag att ta fram nya mål för livsmedelsproduktionen. De presenterades i oktober och även här saknas ekologiska mål, vilket har kritiserats av bland andra organisationen Krav. Enligt Jordbruksverkets förslag till mål för svensk livsmedelsproduktion ska den svenska köttproduktionen öka med 14 procent, ägg med 20 procent och fiske och vattenbruk med hela 60 procent till 2035. Men enligt myndighetens egen rapport kommer den ökade produktionen av kött leda till mer utsläpp av både växthusgaser och ammoniak. Dessutom påpekas att variationen i odlingslandskapet minskar redan i dag till följd av jordbruk. Det konstateras att inga av de miljö-kvalitetsmål som identifierats som särskilt relevanta för livsmedelsstrategin kommer att nås till 2030. 

Landets fria tidning har frågat Jordbruksverket varför det inte satsas mer på växtodling som är mindre klimat- och miljöbelastande.

– I våra scenarier har vi utgått ifrån att konsumtionen är relativt stabil per capita men ökar något i linje med befolkningstillväxten. Vi menar att Sverige kan producera mer av den mat som efterfrågas i landet och att vi också kan exportera mer till andra länder. Om vi hade fått ett uppdrag att beskriva hur produktionen skulle kunna skräddarsys efter Livsmedelsverkets kostråd eller efter Eat-Lancet, hade utfallet blivit ett annat, förklarar Åsa Lannhard Öberg, jordbrukspolitisk utredare. 

Hon konstaterar att kostvanor ofta förändras i långsam takt. 

– De påverkas i ganska liten utsträckning av kostrekommendationer. Andra saker som påverkar är utbudet, kriser som minskar produktionen eller efterfrågan och trender. Vi skriver i rapporten att förändrade kostvanor kan bidra i den gröna omställningen, säger hon till tidningen.

Hög klimatpåverkan

De svenska kostvanorna, med mycket kött och mejeriprodukter, gör att Sverige hör till de länder som har högst klimatpåverkan från kosten, sett till person och år. Kött och mejeriprodukter står för 65 till 75 procent av de jordbruksrelaterade växthusgasutsläppen i de nordiska länderna, enligt en rapport från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) 2024. En övergång till helt växtbaserad kost skulle minska utsläppen av växthusgas inom jordbrukssektorn globalt med 73 procent och mark-användningen med 64 procent. Livsmedels- och jordbrukssektorn kommer på andra plats när det gäller utsläpp globalt, efter fossila bränslen, och inom sektorn toppar köttproduktionen listan. 

Om livsmedelssystemet inte förändras beräknas miljöpåverkan öka med 50 till 90 procent fram till 2050, beroende på befolkningstillväxt och förbättrad ekonomi bland annat. Men det går att förändra utvecklingen med hjälp av förändrade konsumtionsvanor, förbättrade produktionsmetoder och minskat matsvinn, enligt en internationell studie av bland andra Stockholm resilience center. En förändring är nödvändig, enligt Eat-Lancet-kommissionen, och vinsterna från en omställning skulle kunna överstiga kostnaderna tiofalt, med dokumenterade fördelar för hälso-, klimat- och ekosystem. 

Greenpeace kräver att regeringen och landsbygdsministern tar fram en handlingsplan för omställning i livsmedelssystemet, i enlighet med Sveriges klimatmål.

– Det här borde vara en väckarklocka för Peter Kullgren. Dagens livsmedelssystem är en av de största drivfaktorerna bakom klimatförändringar och förlorad biologisk mångfald och Peter Kullgren för en politik som förvärrar situationen och ger mer industriellt jordbruk på bekostnad av ett hållbart livsmedelssystem, säger Sandra Lamborn, ansvarig för jordbruksfrågor på Greenpeace Sverige, i ett pressmeddelande. 

Flera organisationer har också ställt krav på fler växtbaserade måltider inom offentlig sektor och att jordbruksstöd omfördelas från animalieproduktion till odling av växtbaserade produkter.

Olika djurrättsorganisationer har också framfört att landsbygdsministerns uppdrag att hantera djurskyddsfrågor ständigt stryker på foten när uppdraget att främja ekonomiska intressen i lantbruket prioriteras. Därför finns det krav om inrättandet av en djurskyddsminister, som kan sätta djuren främst och även skulle verka för klimatet genom att motverka utvecklingen mot alltmer storskalig djurindustri. 

Nuvarande landsbygdsminister Peter Kullgren har kritiserats från flera håll för att i princip bara se till djurägares intressen. Många medier har skrivit om ministerns ”köttvurm”. 

”Detta är en lantbruksminister som inte är intresserad av att lyssna på vetenskapen när det kommer till livsmedelsproduktion”, kommenterade Greenpeace efter att Eat-Lancet-rapporten släpptes i oktober. 

Camilla Bergvall, tidigare ordförande för Djurens rätt, har konstaterat att Peter Kullgren är den första landsbygdsministern som har nekat att boka in ett möte med representanter för organisationen. När Djurens rätt lämnat över namnlistor för att bevara beteskravet har Peter Kullgrens statssekreterare och riksdagsledamöter från andra partier tagit emot dem. 

”Alltid retar det någon”

Strax efter Eat-Lancet rapporten släppts om max 15 gram kött per dag kommenterade Peter Kullgren i TV4 Nyhetsmorgon att han själv skulle få svårt att följa rekommendationerna eftersom han redan fått i sig det med skinkskivan till frukost. Dagen efter lade han ut en bild på Facebook där han äter en varmkorv med kommentaren ”Alltid retar det någon. Trevlig kväll!” och en korvemoji. 

Tina Hogevik, riksordförande för Djurens rätt, skriver sedan om ministerstyre i en debattartikel på Aftonbladet: 

”Jag ser inlägget och konstaterar: här har vi alltså en minister som nu betraktar det som sin uppgift att ’reta’ djur- och klimatvänner. Vi har nått ett nytt lågvattenmärke i det offentliga samtalet om framtidens livsmedelssystem.” 

Peter Kullgren svarade i sin tur med ett nytt inlägg på Facebook: 

”Djurens rätt är sura på mig. Någon som är förvånad? Så länge det finns någon i detta land som äter kött lär de fortsätta vara sura. Högst troligt för alltid alltså.”

I början av december kommenterar Peter Kullgren återigen på Facebook att det verkar reta många att han står upp för svensk köttproduktion och äter svenskt kött utan skam. Han berättar att han intervjuats i Svenska Dagbladet om ”provocerande” korvbilder. 

Svenska Dagbladet skriver att landsbygdsminstern har ställt sig på barrikaden i kött-kriget.

– Från ett politiskt perspektiv måste man se ännu bredare än vad de här rapporterna gör. Det uppdrag jag har är att se till att svenskarna har mat i alla lägen. Eftersom vår livsmedelsproduktion är väldigt, väldigt beroende av att vi också har en animalieproduktion, säger han till tidningen. 

Syre har sökt Peter Kullgren för en kommentar.